Då kom vi iväg till sist. Klockan var ställd på väckning klockan 05.00. Vi var iväg 05,30 med 0.2 motström och ingen vind alls. Motorgång eller järngenua som vi kallar det ibland. Idag tisdag var det ett hål, enligt väderprognosen, som varade fram till eftermiddagen. Sedan lovade man regn och ökande vind. Vår trogna Volvo Penta tuggar sjömil och snart är vi förbi vindkraftparken på Lillgrundet och snart är vi utanför Stevns klint. Där ser Jim en tunna som flyter i vattnet. Plötsligt är tunnan borta. Det var en säl. Sjömilen passerar, klockan går, Styrman Strömming styr, viss tristess lägger sig över Hopplatofflan. Ett avbrott i tristessen blir det när toalettpumpen strular och Jim får nöjet att demontera den för felsökning. Efter en stund med justering av packningar och vattenlås samt smörjning av pumpen så fungerade allt igen och sjömilen rullade vidare.
Strax norr om Mön hörs ett antal dova knallar och Jim tror genast att det är kustartilleriet som skjuter över huvudet på oss. Fast konstigt är det att det inte finns något skjutfält här. Efter en stund får knallarna sin förklaring. Det är en tom vattenflaska som ligger och rullar och slår mot skrovsidan. En lugn skeppare kan åter sjunka tillbaka på sittbrunnsdynan. När vi passerar det majestätiska Möns klint och ser de små människorna som går runt inne på stranden så kan vi glatt konstatera att om vi vänder blicken 180 grader så kan vi skymta Rügen i soldiset i horisonten, eller är det inbillning? När vi rundar södra delen av Möns klint så börjar vinden friska i. Typiskt! Åtta timmars motorgång och precis innan man skall gå i hamn så friskar det i. Nu blåser det 8-9 m/s. Lite ringrostiga så får vi ändå lagt till någorlunda snyggt i Klintholm.
Klintholm har man ju blandade känslor för men det är den enda hamnen här på utsidan av Mön och Falster så det finns ju inte så mycket att välja på. Sist jag var i Klintholm, säkert 15 år sedan, så stod hamnkaptenen ute vid hamninloppet och anvisade plats. Vi hade inte fått förtöjningarna i land förrän en hamnfogde stod på bryggan och ville ha betalt. Så var det inte denna gången. Vi kunde själv välja plats. Vi betalde hamnavgiften i en automat. Till skillnad mot många andra hamnar så ingick el och wifi i hamnavgiften. I Klintholm hittade vi mest tyska, holländska, engelska, polska och en och annan finsk båt.
Väl förtöjda så får barnen sina första hamnglassar denna semester och vi passar på att besöka den lokala Skibsprovianten och fylla på det vita vinet. Ebba hinner också springa bort till stranden, som ligger bredvid hamnen, och prova vattentemperaturen. Minst 16 grader säger hon. Termometern säger 15,5,,,brrrr. lite senare tog Ebba ett dopp i kalla havet.
Vår båtgranne berättade att det tydligen är Sankt Hans idag och att det skulle vara en Sankt Hans brasa på stranden öster om hamnen som skulle tändas 20.30. När vi kommer dit så är det en rejäl hög med grenar och bränne, med en häxa på toppen! Intressant. Jag vet för lite om Sankt Hans firandet för att veta varför man sätter en häxa på toppen av bålet och eldar upp den. Barnen tyckte i alla fall att det vara spännande.