Åse och jag satte oss i bilen på fredagsmorgonen och styrde mot Nogersund. Strax efter nio var vi framme och började lasta Hopplatofflan som sjösatts och riggats tidigare i veckan. Varsnycklar återlämnades och vi gjorde en snabb kontroll av de viktigaste punkterna på båten. Motoroljan var ok och riggen var ordentligt spänd. Vatten fylldes på vattentanken.

Vinden låg på så att det inte var helt lätt att komma ut från bryggan men med lite jävlar anamma och en lång båtshake så kom vi ut från bryggan strax innan tio.

Väl ute på Östersjön så kom vinden från öst och små dyningar rullade in från öst. Storen hissades, vinden tog i och storleken på dyningarna ökade. Efter några timmar så närmar vi oss Simrishamn, nu blåser det rejält. 9-10 m/s i snitt 12-13 i byarna. Vissa dyningar är rejält stora. Det är alltid svårt att bedöma våghöjden. Oavsett så fick vi in några vågor akterifrån som fick Hopplatofflan att rulla ordentligt. Sträckan från Simrishamn till Sandhammaren var definitivt den stökigaste biten men också den där vi loggade högst båtfart. Vi var uppe i nästan 10 knop, 9,8 knop i en nedförsbacke, men i snitt loggade vi runt 8 knop på denna sträcka.

När vi rundar Sandhammaren så drar det upp riktigt mörka moln rakt akter om oss. Det är kallt. Det här är definitivt ingen semestersegling. Strax utanför Kåseberga så börjar det snöa och hagla. Vinden har avtagit lite och land ger nu sjölä så nu är seglingen mycket lugnare.

Runt sju ligger vi förtöjda i Ystad. Hamnen är relativt tom bortsett från ett gäng trollingbåtar som ligger här och en finländsk båtgranne som är på väg tillbaka till Finland efter att ha gått genom de europeiska kanalerna samt seglingar i Medelhavet.

När vi skulle betala hamnavgifter och försöka få tag i ett tallykort så fick vi inte betalautomaten till att fungera. Mycket frustrerande, för vi behövde tillgång till landström för att kunna köra värmaren. Till sist gick vi och knackade på vår finländske båtgranne för att höra hur de lyckats få tag i landström. Han erbjöd sig att följa med oss till betalautomaten och visa oss hur den fungerar. Tror ni inte att vi lyckades få igång den. Den gick tydligen ner i något standbyläge så man var tvungen att vara lite tålmodig när man knackade på skärmen.

Glada över att vi kunde köra värmaren i natt så fortsatte vi upp på stan för att hitta en restaurang där vi kunde sätta oss ner och äta en rejäl bit mat istället för att värma linssoppa i båten. Till sist så fick vi ett bord för två på Store Thor. Mätta och nöjda så vandrar vi tillbaka till båten, kopplar in landström, startar värmaren och varvar ner en sista stund innan vi till sist går och lägger oss i en varm och skön koj.