Det lovades riktigt fint väder ett par dagar. Åse och jag bestämde oss för att ta en tur till Svanemöllehavnen, i norra Köpenhamn. Svanemöllehavnen är en frihavn vilket innebär att om man kommer från en annan frihavn så ligger man där för en spottstyver.

Det blev en fantastisk segling dit där vi oftast låg runt 5,5-6 knop. Sen hade vi lite lätt medström som givetvis gav lite plus på farten. Vi kommer fram vid 12-tiden och hittar föst en fin plats där vi förtöjer. När vi fått förtöjningarna på plats så ser vi den lilla lappen där det står att platsen är ledig till den 6 augusti. Typiskt, vi får hitta en ny plats. Vi snurrade runt lite och till sist hittade vi en plats bara ett litet stenkast från vinterbadarnas brygga.

Efter lunch så tog vi en tur på hamnen och kunde konstatera att det faktiskt inte fanns så många gröna platser här. Vi gjorde också bedömningen att det nog var bäst att ligga på norra piren eller den mellersta bryggan. Den östra piren var inte så kul.

Det var riktigt fint att bada från vinterbadarnas brygga men otroligt populärt för köpenhamnarna att bada här Det var en otrolig trängsel längs med promenaden och badbryggan.

Senare på kvällen när vi skulle ta en promenad, efter en eftermiddag i hängmattan, bort till Tuborgs hamn så var trängseln lika stor. Dock hade badkläder ändrats till sommarskjorta, klänning och finkläder. Nu satt man och åt hvällsmat på porslin och papptallrikar, allt efter behag, längs med promenaden. Vi gick norrut från Svanemöllehaven mot Tuborg hamn på en nästan sydeuropeisk strandpromenad. Tyvärr kunde vi inte ta oss ända fram till Tuborg på grund av avspärrningar för ett nytt bostadskomplex. Vi gick tillbaka till hamnen via en parallellgata lite längre in åt land. Här låg det gamla pampiga villor som vem som helst förmodligen inte hade råd till.

På kvällen fick vi också ett riktigt fint skådespel serverat oss där vi satt i sittbrunnen. Tydligen skulle det vara någon form av träbåtskappsegling och den ena båten, vackrare än den andra, seglade ut ur hamnen.

När vi vaknade på fredagen och ätit frukost så kastar vi förtöjningarna för att bege oss hemåt. Nästan ute i hamninloppet kommer vi på att vi har glömt att lämna tillbaka toakortet. Det är bara att gira 180 grader och ta sig tillbaka till bryggan. Hoppa iland och gå bort till betalautomaten och återlämna kortet. Så kan vi äntligen bege oss iväg igen. Nu när vi ändå är i krokarna så passade vi på att ta oss in till Kalkbrännerihavnen som bara ligger några hundra meter längre in. Det är också en frihavn och om man tycker om att ligga mitt inne i ett modernt kontorsområde så kan det kanske vara något. Vi kommer nog att testa hamnen någon gång men vi måste ha med oss cyklar så att vi kan ta oss in till centrala Köpenhamn eller Louisiana.

Ute ur hamnen så är det inte mycket vind och efter ett försök att segla i stark nordgående ström så startade vi till sist Pentan. Ingen vind överhuvudtaget. När vi kommer fram till Limhamn så börjar det givetvis att blåsa. Det är fortfarande bara lunchtid så vi kastar ankare utanför Sibbarp och passar på att bada, tvätta vattenlinjen och skrapa bort havstulpaner från propellern.

Plötsligt är Öresund norr om oss fyllt av 100-tals Optimistjollar. Det är tydligen rikskval på gång. Seglingsledningen kämpar med att få iväg de två grupperna trots att vinden vrider sig och att den ändrar styrka.

Till sist lämnar vi detta skådespel för att ta oss in i hamn och att nu avsluta sommarsemestern 2020. Det har varit en väldigt konstig semester men vi har ändå försökt att göra det bästa av den och jag tycker att vi lyckats riktigt bra.