15-16 augusti, Margretheholms havn t-r.

Det prognostiserades fint väder till helgen. Inte mycket vind men mycket värme, närmare 30 grader. För att förlänga semesterkänslan lite tog Åse och jag båten iväg till Margretheholms havn. För många Öresundsseglare kanske även känd som Lynetten. Hamnen ligger egentligen hyfsat centralt i Köpenhamn om man har med sig ett par cyklar. Och denna gången fick vi med två cyklar. Margretheholms hamn är också en “Frihavn” om man tillhör någon av hamnarna i “Frihavnsordningen”.

När jag testade “auto route” på plottern så ville den ha oss söder om Saltholm trots att det inte verkade vara någon större skillnad på distans om man gick söder eller norr om Saltholm. Det blir tyvärr motorgång dit. Väldigt trafikerat vid Drogdenrännan var det och vi fick passa på att korsa den strax efter en dansk örlogsman. När vi kommer fram så hittar vi en bra plats i närheten av Lynettens segelklubb och hamnrestaurangen.

Vi fäller ut våra cyklar och beger oss söderöver mot Christianshavn. På vägen dit så är det som om vi har kommit till en helt annan planet. Det badas i alla hamnbassänger och kanaler. Det säljs öl på land och små partybåtar glider runt med dukade bord på dammarna och kanalerna.

Ny bebyggelse har skjutit upp på många ställen. Många nya bostäder har det blivit och exploateringen verkar fortsätta norrut på Räffshaleöen. Men vi fortsätter söderut förbi operan, där det givetvis badas, ner till Christianshavns kanal där det också badas.

Det ser väldigt mysigt ut att ligga inne i Christianshavn kanal med båten mitt inne i bebyggelsen och restaurangerna bara ett stenkast från båten. Vi får se om vi provar på det någon gång. Vill man in till de centrala delarna av Köpenhamn så svänger man vänster övre Indre Havns Boen. Det är en gång- och cykelbro som tar en rakt in i Nyhavn.
Men vi cyklar tillbaka till båten en annan väg och hamnar inne på Christiania. Jag är inte speciellt imponerad av denna fristad men den fyller väl någon form av funktion. Jag tänker mig att den här marken är allt för värdefull för Köpenhamns Stad för att inte exploateras, men det får väl tiden utvisa.

Vi fortsätter tillbaka mot båten och landar till sist på Lynettens klubbveranda med två kalla öl för att återställa vätskebalansen. Lynettens Sejlklubb och hamn kämpar också för sin överlevnad då staden vill bygga en tunnel mellan Själland och Amager som kommer att landa någonstans mitt i Margrethelunds havn.

På kvällen tar vi den obligatoriska hamnpromenaden och kan konstatera att det finns en hel del lediga och gröna platser i hamnen.
När vi sitter och ätter middag så kan vi titta på slalomåkarna i konstgränsbacken på Lynettens kraftverks tak.

Mätta, nöjda och trötta så somnar vi trots den tryckande värmen.

På söndagsförmiddagen så passar vi på att ta en liten cyckeltur längst norrut på Räffshaleöen och slås ännu en gång av hur det lite anarkistiska kan få lov att samsas med det mer planlagda Köpenhamn. När vi tittar vilka företag som håller hus i området runt “Reffen” så är det många kreativa företag som arkitekter, spelutvecklare, gallerier mm. Det kanske är en bra miljö för kreativa hjärnor.

Vi puttrar iväg tillbaka till Limhamn men denna gången väljer vi att gå norr om Saltholm. När vi kommer fram till Limhamn så är det för tidigt att gå i hamn så vi lägger oss för ankare utanför Sibbarp som et 40-tal andra båtar redan har gjort. Vattnet är över 22 grader. man kan ligga i hur länge som helst. Till sist blir det dags att ta upp ankaret och att puttra in i hamnen.

Det blev en riktigt trevlig helg där cyklarna visade sig vara ett otroligt tillskott. Hade vi inte haft med dem så hade känslan nog inte blivit detsamma även om Margretheholms havn i sig är trevlig. Det är definitivt en hamn vi kommer att besöka fler gånger. Vi är inte färdig med denna delen av Köpenhamn.