6 augusti, Vordingborg.

Innan Axel anlände med tåg till Vordingborg så hann Åse och jag att ta en promenad på gågatan i byn. Vordingborg är en trevlig liten stad men kanske inte så välhållen som Skælskör där i stort sett vartenda hus var i gott skick. I Vordingborg kan man se ett slitage som syns rätt så tydligt när man går på gågatan. I den östra delen är de fina butikerna och de välvårdade husen och ju längre österut man kommer mot järnvägen desto mer tomma butiker och mer slitage.

Vi hittar i alla fall lite bra förvaringsburkar till båten då en hel del av våra gamla burkar börjar falla för åldersstrecket.

Medan Åse fixar lunch så cyklar Ebba och jag till stationen för att hämta Axel. Vi kommer dit ett par minuter innan tåget anländer. Med spänd förväntan letar vi efter Axel. Gick han på rätt tåg i Köpenhamn? Satt han i rätt del av tåget? För man delade tågsetet och den ena halvan gick till Esbjerg på Jylland och den andra delen till Nykøbing Falster via Vordingborg. Vi slapp att efterlysa honom. Han hade löst resan helt perfekt.

Senare under dagen gick Åse och jag upp till borgen med Gåstornet, med den gyllene gåsen, som väl kanske är något av det intressantaste i Vordingborg. Här har både Valdemar Atterdag och Valdemar Sejer med fler kända danskar huserat. Under 1100 och 1200-talet var Vordingborg en betydelsefull stad.

På kvällen vänds den gröna skylten vid vår bryggplats till rött. Dock var det ingen brådska att flytta på oss enligt hamnkaptenen. Vi behövde i alla fall inte flytta för natten. Väderprognosen hade inte sett så kul ut för kommande dagar men nu på kvällen hade allt stabiliserat sig och vi bestämde oss för att försöka att komma iväg till Klintholm på söndagen.