7 augusti, Vordingborg – Klintholm.

DMI hade justerat sin prognos när vi vaknade kl 06:00. Då det var till det bättre så vi kastade förtöjningarna en halvtimme senare och puttrade ut via den utprickade farleden. Vi borde kund gena över grundflaket men på grund av allt ålgräs där så innebär det förhöjt blodtryck och risk för hjärtinfarkt när ekolodet bara visat 1 meter. Så därför tog vi alltså rännan hela vägen ut vilket kändes mindre bra då vi gick åt fel håll. Väl ute i Storströmmen så rullar vi ut focken och hissar storen för att hjälpa motorn lite i motströmmen.

Turen går under Faröbron och vidare in i Grönsund. Det är en vacker morgon och Grönsund är ett vackert farvatten. Turen fortsätter ut genom den sista utprickade delen av Sundet och till sist är vi ute i Östersjön och ändrar kursen till 50 grader; mot Klintholm.

Det blir plattläns så focken spiras och vi gör till en början bara 3 knop men efter en stund tar vinden i lite och vi närmar oss Klintholm i nästan 7 knop. Det blev en riktigt fin segling från Guldborgsund till Klintholm. Strax efter tolv låg vi förtöjda vid samma plats som för ett par veckor sedan.

Då det börjar friska i kan vi sitta i sittbrunnen och se när den ena båten efter den andra dundrar in i bryggan mitt emot oss på grunda av den hårda sidvinden. Det verkar inte bli några allvarliga skador mer än att någon tappar flaggkäppen och får en smäll i sidan när de dundrar in i akterpålen.

Det kommer även in en stor tysk Bavaria som, så många tyskar, skall längst in i hamnen för att hitta en ”bra plats”. Lite snopet sitter han plötsligt fast i dyn till många åskådares nöje. Efter en lång stund kommer han loss. Överlag har det varit ovanligt mycket tyskar och nederländare i hamnarna. Det är väl bra för kommersen min vi upplever att kontakten med de få danskarna som finns i gästhamnarna blir lite mer lidande. Man undrar ju lite vart danskarna tar vägen?