Taramontana
En liten båt med stora värden.
Säsongen 2006.


Säsongen 2006 blev inte så värst lång då vi först fick "hem" båten i den senare halvan av augusti. Vi fick i alla fall provat båtens bekvämligheter under en liten tur till Dragör. Denna gång gick det bättre än med folkbåten (se här). Vi kunde snabbt konstatera att det var gott om plats för oss tre. Dinettelösningen uppskattades av alla. Det kändes definitivt som om vi kommer att behålla Taramontana i många år. Vi hann också ut ett par korta dagsturer denna fantastiska sensommar. I mitten på september så landsatte vi Taramontana.

Vad vi snabbt upptäckte var att det inte använts lufttäta slangar till toaletten och hålltanken. Efter ett tag spred sig en sötaktig doft i båten. Den försvann relativt fort efter att man vädrat ur men kom lika fort tillbaka när luckorna stängdes.

Det fanns också ett läckage i rufftaket vid mastfoten. Först trodde vi att det var förluckan som läckte. Efter att jag hade bytt tätningen mellan glaset och luckramen samt justerat lucklåsningen så spolade jag hela luckan med vatten. Inte en droppe! Perfekt! Nästa morgon fanns det vatten på durken. Ok, då måste det vara något annat som läcker. Kanske toaletten? Visst, den läckte lite i pumpen när man pumpade men det slutade lika fort som man slutat pumpa så det var knappast troligt.

En kväll när jag var nere i båten för att fixa den strulande lanternan så började det regna. När jag sökte skydd inne i båten så kunde jag efter ett tag höra hur det droppa precis framför mastfoten. Det satt en liten inspektionslucka i rufftaket precis under däckskontakten till mastlanternorna. Jag lossade skruvarna. Heureka! Jag hade hittat läckaget. Tätningen under mastfoten, i skruvhålen till mastfoten och däckskontakten bytades och därmed försvann läckaget.

Ett annat intressant problem som vi överraskades av var baksug i länspumpen. Efter att ha länspumpat ut lite slagvatten i kölsvinet så vattenfylldes hela kölsvinet snabbt. Av en ren slump så lyfte jag på durken innan vi skulle gå hem på kvällen. Paniken var inte långt borta när jag såg hur vattennivån bara steg. Snabbt startades länspumpen och efter ett tag så var det tomt igen. Så snart jag stängt av pumpen så började vattennivån stiga igen. Jag började krypa runt och leta efter trasiga bordgenomföringar men hittade inga. Det var då jag började misstänka att det på grund av hävertverkan sögs in vatten i båten. Pumpa båten torr igen. Snabbt som en vessla sprang jag ut och stängde av bottenventilen. Det kom inget vatten. Pumpslangen var relativt grov, det fanns en svanhals på slangen väl över vattenlinjen (dock inte ventilerad) men bottenventilen låg en halvmeter under vattenlinjen.

Efter att vi tagit upp båten så inventerade jag alla bottengenomföringarna och kunde glatt konstatera att åtminstone två stycken gick att ta bort. Två hål har plastats igen så det är bara att hoppas på det bästa – att de håller tätt vid sjösättning.

Hösten 2006 rev vi också ut värmesystemet i båten för att få mer plats i garderoben. Garderoben byggdes om. Gasolkök bytades ut mot ett spritkök. I styrbords midskepps kojkista monterade vi två kabelrännor, den ena till alla elkablarna och den andra till vattenslangar mm. En del elkablar drogs om för att stämma med elpanelen. När man t.ex. släckte i förpiken så slocknade en del lampor i salongen. Annars var elsystemet i mycket bra skick. Nya grövre kablar till lanternorna och nya styrbords och babords lanternor. Nya LED-läslampor i förpiken monterades. En ny batteriladdare monterades då den gamla tog eld en vacker höstdag.

Alla slangar till toaletten bytades ut mot sanitetsslangar och drogs om för att skapa mer plats i förpikens kojkista. Luftaren till hålltanken bytades också ut mot sanitetsslang. När vi ändå var igång så passade vi på att montera en anslutning i däcket för landtömning av hålltanken. För eller senare lär det komma regler om detta.

Sen har vi förmodligen gjort en massa annat smått som jag redan glömt bort.



Om inte menyn finns till vänster, tryck här.