Klockan ringde klockan sex och vi konstaterade att det inte var just då vi skulle segla vidare så vi kröp tillbaka under täckena och sov vidare till ljudet från det smattrande regnet som då och då fick sällskap av ett och annat åskmuller. Framåt klockan tio så såg vi på DMI:s väderradar att regnet snart skulle upphöra och vinden skulle avta lite för att sedan öka igen under eftermiddagen. Det skulle inte blåsa över 12 m/s vid något tillfälle och medelvind skulle ligga runt 6-8. Det känner vi ju igen så förmodligen betyder det att vi skulle få 8-12 m/s i verkligheten. Vinden kom från väst till nordväst och hamnen i Kolby Kås började bli lätt orolig så valet att sticka iväg var inte så svårt.

Runt 10:30 så går vi ut genom hamninloppet i grov sjö men när vi kommer en bit ut från land så jämnar sjön ut sig och vi hissar storseglet. För bara storen gör vi mellan 6,5 och 8,5 knop mot Fyn. Den första biten är vågorna lite struliga och man får hela tiden parera båtens rörelser. Hopplatofflan beter sig tidvis som en stor jolle och surfar fram över vågorna.

Vi susar fram och sjömilen bara rullar iväg och snart är vi framme vid hamninloppet till Kerteminde på Fyn. De 25 distansminuterna tog drygt 3,5 timmar. Inte så dåligt och mycket mycket roligare än att gå för motor. Vi hittar så småningom en plats ute på nosen av en brygga. Efter en sen lunch så tar vi en liten tur upp på stan för att köpa lite bröd till kvällssoppan.

När vi kommer tillbaka till båten så börjar hamnen fyllas upp med båtar och vi får en dansk på på utsidan av oss då det tydligen börjar bli svårt att hitta plats i hamnen. Nu skall vi ta en liten GT för att fira att vi är framme.