Dygnet hade inte hunnit bli speciellt gammal när Åse väckte mig några minuter efter midnatt. ”Du måste komma och kolla på toan. Det är något som inte är rätt” sa hon. När jag tittar in på toan så har vi urin över hela golvet. Lyckligtvis har vi ett duschtråg i botten av toautrymmet där urinen hade samlats. Det var bara till att plocka fram torky-rullarna och torka upp allt och lägga pappret i påsar. Vi blir inte riktigt kloka på vart läckaget är. Vi har en 40 liters toatank eller holdingtank som vissa kallar det men om den läckte så borde det inte rinna ut inne i toautrymmet. Till sist hittar vi läckaget. Det rinner in i toautrymmet på undersidan av en av slangarna till toaletten. Plötsligt sprider paniken sig. Det innebär att läckaget är på andra sidan av akterskottet på vårt toautrymme och då innebär det att det förmodligen även runnit ner i botten på stuvkistan. Därifrån kan det rinna vidare in i motorrummet och vidare in i kölsvinet.

Mattan rycks upp i salongen och alla luckor till kölsvinet öppnas. Mycket riktigt! Det har runnit vidare. Det hade väl inte varit hela världen om vi inte använt kölsvinet för att förvara vin, långlifemjölk och andra drycker vi vill hålla svala. På det igen! Bara att plocka upp allt och skölja av förpackningarna, sen torkar vi ut kölsvinet så gott vi kan och trycker in pluggar av torky i alla hålen mellan bottenstockarna så att vi i alla fall skall kunna begränsa skadan.

Det går inte att göra mer nu så vi går och lägger oss med alla luckor satt i vädringsläge.
Klockan tjugo i fem vaknar jag och springer upp till miljöstationen med våra väl förslutna soppåsar medan Åse kokar vatten för dagens etapp till Ebeltoft. Klockan fem glider vi ut ur Odden med kursen satt mot Snekkelöbet, en liten ränna genom Själlands Rev. På vår tyska sjökort avråds passage här om vädret inte är bra. Det var det idag. Åtminstone vindmässigt. Det var nästan ingen vind men regnet hängde i luften.

På andra sidan revet satte jag igång att leta efter felet med toatanken. Det var bara att plocka ut allt som låg i stuvkistan och sedan krypa ner där och leta efter felet. Det visar sig att det var klämpackningen till toatankens kulventil som gängat ur sig själv och därmed kunde urinen sippra ut den vägen.
Efter att jag dragit åt klämpackningen så passade jag även på att dra åt alla slangkämmor lite extra.
Sen börjar Åse med att kliniskt städa av toautrymmet. Sen städas stuvkistan ur. Därefter motorrummet och sedan kölsvinet. Puuuhhh, äntligen klart och allt luktar fräscht igen.

Så går det en liten stund, då jag plötsligt upptäcker att varvtalsmätaren fastnat och att motorns gångtidsmätare inte visar några siffror. Konstigt. Utan att tänka mig för så stänger jag av motorn för att starta om den igen. Precis som man ibland gör med en dator när den strular. Inte smart. I samma ögonblick jag stoppar motorn kommer jag ihåg att en dieselmotor som kör inte behöver batteriström. Försöken att starta motorn igen var helt hopplösa. I och med att jag inte hade någon signal eller ström till motorpanelen så gick det ju inte att starta. Just förbränningsmotorer har ju aldrig varit min starka sida mer än det vanliga dvs byte av oljefilter, impeller, kolla olja osv, resten får någon som är kunnigare fixa. Kanske dags att läsa på lite om båtmotorer.

Där ligger vi mitt mellan Själland och Jylland och driver. Medan jag svär och samtidigt försöker få täckning på telefonen så att jag kan googla felet så har Åse sinnesnärvaron att rulla ut genuan så att vi i alla fall kan stå emot den starka strömmen som för oss norrut. Till sist får jag täckning och hittar, i ett forum, ett ett inlägg om ett motsvarande problem. Vid det tillfället så har jag redan kollat att alla kablar på motorpanel sitter fast. Vilket de gjorde. Någon i forumet föreslog att det var den stora kabelstammen som går från motorpanelen som kunde vara problemet. Gissa om jag blev förvånad när jag tittar in i motorrummet och ser en grov kabel som ligger där utan att vara anslutet till något. Kabelstammen hade tydligen gängat ur sig själv pga av motorns vibrationer. Bara att skruva tillbaka kabel, vrida om tändning och ge motorn tillräckligt med gas, justera kursen så att vi åter stånkade mot Ebeltoft efter våra små piruetter på havet. Jag funderar allvarligt på att sätta ett par varv med vulktejp runt kabelstammens anslutning så att den inte skall gänga ut sig igen men det får bli ett senare problem. Kursen är nu satt mot Ebeltoft!

Resten av turen går bra och när vi närmar oss Ebeltoft så kommer givetvis vinden. Ännu en dag med transportsegling för motor och när vi går i hamn så blir det bra vind. Det är ju en av nackdelarna med att gå iväg så tidigt som vi brukar göra.
Vi hittar en bra plats på ”Luffes brygga” nära hamnfaciliteterna. Förtöjda och nöjda så äter vi en välförtjänt lunch efter dagens överfart till Jylland.
Sen är det dags att packa ner allt i stuvkistan igen.

I Ebeltoft kommer vi att stanna minst tre nätter. Det här är i princip så långt från hemmahamnen som vi hade tänkt ta oss i år. Vi är lite nyfikna på området runt Djursland och det Öst Jydska Ö-havet, så vi kommer att röra oss runt en del i det här området innan vi vänder tillbaka till hemmahamnen om tre-fyra veckor.

Det finns en fin liten badplats strax söder om hamnen så vi vandrade ditt och tog oss ett dopp i det salta havet. Sen kände vi att resten av eftermiddagen och kvällen får gå i lågfart. Imorgon får vi se vad dagen bär med sig men jag tror vi kommer att plocka fram våra cyklar men nu väntar pizza lagad i vår båtugn och lite bubbel för att fira en dag med en del motgångar men även väldigt fina och glädjande besked från vår son!